Första veckan med bussen

Vi hann färdigt alla gardiner (Johanna hjälpte till mycket där). Det ändrade intrycket av bussens inredning totalt, och slätade över mycket av de grovhuggna detaljerna i inredningen. Däremot blev bara en av tre kuddar till madrassen färdigsydda men mycket av tiden var inlärning för mig så de två andra kommer gå fortare. Och det spelar ju inte så stor roll eftersom man kan sova på dem lika bra utan överdrag, och det gjorde vi!

Första utflykten

På kvällen 25 juni – mitt i denna smäktande värmebölja – packade vi bussen med…mest mat, men också lakan och ett par lampor. Så rullade vi iväg mot Björnön i utkanten av Västerås. Vi hade inte ägnat så mycket tid åt exakt var vi skulle stanna, i alla fall inte jag som aldrig varit på Björnön förut. Tanken var väl en plats med lite naturkänsla, och där man kan bada. Check, check!

Johanna blir bättre på att manövrera bussen hela tiden; hon är en geniun riktig motorisk begåvning (märks ännu mer när vi tränar breakdans) så jag är inte förvånad. Men det är ändå kul att det går bra nu, i början var det lite tandagnisslan över växlar som är svåra att få i, och det kändes ett tag som att förtroendet för vår ”pärla” hade sjunkit, men nu är modet på topp igen!

Vi hamnade på en lerig parkeringsplats som låg en hektometer eller så från vägen men som kändes som mitt inne i lövskogen. Helt öde, dessutom. När vi gick iväg för att bada visade det sig att vi inte var ensamma; det kryllade av mygg. Inga andra homosapiens dock. Nere vid stranden hade vi tajmat det precis till världens vackraste skymning. Västerås kraftvärmeverk har aldrig haft finare inramning!

Att gå till sängs var ingen match, sängen fälls ner på några sekunder och så kan man ju bädda också om man är fin i kanten. På den här turen hade vi bara ett par gardiner uppe, men det hade sina fördelar: tillbakalutad i sängen så var det som att ligga i en säng rätt ute i skogen, med ett tak och stora fönster runt om. Det här är en av de saker som är unikt med en folkabuss: känslan av att faktiskt befinna sig på platsen man åkte till och inte i en rullande version av studion till Café Sundsvall. Nur in eine VW.

Vi snålade inte på madrassmaterialet (Sultan Fonnäs från IKEA). Och på fullaste allvar så är buss-sängen skönare än sängen hemma i Stockholm! Bredare också. Man måste prioritera, helt klart. En bil lastad med fulltankade nattbadare sladdade in efter att vi hade kommit tillbaka. Det gav en mysig voyeur-känsla att ligga i sin säng, i en bil bredvid, och iaktta dessa oanande människor.

Nästa dag, kl. 06.30, väcktes jag av solens värmande strålar och ett porlande vattenfall…av svett som rann nerför pannan. Gardiner är inte bara snyggt utan praktiskt också, för utan dem förvandlas bilens insida till en pizzaugn så fort solen ligger på. Men när vi gjorde den här turen hade vi inga gardiner på plats så det blev en ofrivillig start på dagen utan sjusovande.

Mission accomplished

Hemma igen så började jag gå igenom elsystemet, och det var inte peachy rakt igenom. På verkstan sa de att någon "hade varit…kreativ" med elen, och även om de rättade till den värsta skaparglädjen så var det inte lätt att komma åt bland alla korskopplingar och extrasäkringar. Uppdatering: jag gjorde några roligare upptäckter helgen efter, detaljer i nästa post.

Första natten ute var precis som jag tänkt mig, mer som i ett stort tält än en liten husbil. Det var grymt att äntligen göra det som vi har fixat och planerat för i mer än ett halvår (roadtrip återstår!). Peace, out!